Publicerad 20 juni 2022

Systematisk uppföljning av insatser för våldsutövare, Stockholms stad

Sedan 2018 har Relationsvåldscentrum Väst systematiskt följt upp arbetet med våldsutövare på individnivå. Uppföljningen har lett till bättre kunskap om målgruppen, förändrade arbetssätt och satsningar för att nå ut till fler.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Relationsvåldscentrum Väst (RVC) startade 2018 och är ett av Stockholms stads fyra relationsvåldscentrum som riktar sig till personer som utövar eller utsätts för våld i nära relation (inklusive hedersrelaterat våld och förtryck). Redan vid start beslutade RVC Väst att arbeta med individbaserad systematisk uppföljning. Det innebär att verksamheten följer upp och dokumenterar arbetet med enskilda klienter och sammanställer och analyserar resultatet på gruppnivå.

Målet är att få bättre kunskap om målgruppen, hur klienterna upplever stödet de får och om insatserna gjort skillnad för dem – kunskap som används för att utveckla och förbättra verksamheten. Uppföljningen görs för samtliga klienter (våldsutsatta, våldsutövare och sedan 2021 även barn som upplevt våld i nära relation) men det här exemplet fokuserar på arbetet med våldsutövare.

Om RVC Väst

RVC Väst omfattar stadsdelsområdena Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista, Hässelby-Vällingby och Bromma med totalt cirka 240 000 invånare. Både våldsutsatta och våldsutövare kan få upp till fem samtal utan biståndsbeslut, utöver det krävs insatsbeslut från stadsdelsförvaltningen. För våldsutövare används Alternativ till våld (ATV) som arbetssätt samt Ickevåldsgrupp. Samtliga RVC erbjuder:

  • Enskilda samtal till vuxna våldsutsatta respektive våldsutövare
  • Gruppbehandling till vuxna våldsutsatta respektive våldsutövare
  • Stöd under rättsprocessen till vuxna som polisanmält någon form av våld i nära relation
  • Samtal till barn som upplevt våld, när minst en av vårdnadshavarna har egen samtalskontakt med verksamheten

Genomförande

För uppföljningen använder RVC Väst Socialstyrelsens SU-verktyg för våldsutövare ”SUV-våldsutövande”. Verktyget innehåller förutbestämda variabler, hanterar data säkert och är kostnadsfritt att använda. Programvaran underlättar också sammanställningar och aggregerad data på gruppnivå.

Arbetet med individbaserad systematisk uppföljning startade med en implementeringsfas i arbetsgruppen. Tillsammans med chef valde medarbetarna ut 24 variabler från verktyget – till exempel kön, ålder, om klienten är förälder till minderårigt barn, vem som utsatts för våldet, hur familje- och boendesituationen ser ut, antal samtal, om stödet ges individuellt och/eller i grupp. Utöver det valdes 12 frågor för brukaruppföljning ut.

För att få en så komplett bild som möjligt följs samtliga ärenden upp. Behandlarna ansvarar för att registrera uppgifter för sina ärenden, medan biträdande enhetschef ansvarar för sammanställningar och analys på gruppnivå. Brukaruppföljningen genomförs vid två tillfällen med alla klienter som har haft fem eller fler samtal: En enkät när insatsen avslutas, en enkät med samma frågor, sex månader efter avslutad kontakt.

Resultaten från uppföljningen används som underlag vid månadsuppföljningar, tertialrapporter och verksamhetsberättelser och för utveckling av verksamheten. Medarbetarna involveras både i analysarbetet och förbättringsarbetet.

Några resultat från uppföljningen

Genom uppföljningen av våldsutövarna kan RVC Väst se att

  • majoriteten av klienterna är män
  • drygt 65 procent har minderåriga barn
  • de flesta har utövat våldet mot sin partner (snarare än mot någon annan närstående)
  • cirka 40 procent har en pågående relation med den de utsatt för våld, när kontakten med RVC inleds
  • de flesta är positiva till partnerkontakt (vilket innebär att klienten samtycker till att verksamheten kontaktar den som utsatts för våld)
  • många vill endast ha kontakt med verksamheten utan biståndsbeslut (det vill säga högst fem samtal)
  • våldsutövare kontaktar verksamheten på egen hand, i större utsträckning än våldsutsatta.

Hittills har 32 klienter fyllt i enkäten för brukaruppföljning vid avslut, och 10 den uppföljande enkäten efter sex månader. Uppföljningen visar att majoriteten av klienterna

  • är nöjda med kontakten (94 procent i avlutningsenkäten och 100 procent i uppföljningsenkäten)
  • tycker att deras strategier att hantera våldsutövande har förbättrats (91 respektive 80 procent)
  • uppger att stödet har avgörande eller haft stor betydelse för förbättringen (75 respektive 80 procent).

Antalet svarande är dock för få för att dra säkra slutsatser. Det kan också vara så att det är de som är positiva till behandlingen som valt att fylla i enkäten.

Det här har arbetet lett fram till

Genom uppföljningen har RVC Väst fått en god bild av målgruppen, men också av vilka verksamheten inte når. Det har lett till att RVC Väst har satsat på marknadsföring och information. Först till biståndsbedömarna inom äldreomsorgen, eftersom uppföljningen visade att få våldsutövare över 65 sökte sig till RVC. Sedan till barn- och ungdomsenheterna (BoU), då många av klienterna hade minderåriga barn och en pågående eller nyligen avslutad kontakt med BoU, men utan att det var BoU som initierat aktualisering hos RVC. Tillsammans med övriga RVC togs även affischer fram. Affischerna riktar sig direkt till våldsutövare och finns på badhus, simhallar, bibliotek, medborgarkontor och vårdcentraler.

Verksamheten såg att få klienter svarade på den uppföljande enkäten efter sex månader, och därför strukturerades arbetssättet för brukaruppföljningen om. Det nya arbetssättet innebär att behandlarna kontaktar varandras klienter, och att det är nedskrivet vem som följer upp vems ärenden. Att uppföljningen görs av en annan behandlare, underlättar för klienterna att tycka till. Det nya arbetssättet har också skapat tydlighet i arbetsgruppen.

RVC Västs arbete med individbaserad systematisk uppföljning har nu spridits till övriga RVC i Stockholms stad. Alla RVC följer samma variabler, så att verksamheterna kan jämföra med varandra.

Medskick, de viktigaste slutsatserna

  • Se till att ha en gemensam definition av variablerna, och introducera nya medarbetare till definitionerna. Risken är annars att medarbetarna tolkar variablerna olika och därmed registrerar information olika.
  • Skapa tydlighet kring arbetssättet: vem som ansvarar för registrering av information för uppföljning och när det ska göras. Under implementeringsfasen underlättar det om medarbetarna kan sitta tillsammans och registrera information.
  • Prioritera arbetet internt, så att medarbetarna får förutsättningar och tillräckligt med tid att registrera sina ärenden.
  • Arbeta systematiskt med brukarenkäter. Det är en stor vinst att följa upp både när kontakten/insatsen avslutas och vid uppföljning sex månader efter avslut. Att synliggöra klienternas uppfattning och erfarenheter skapar stolthet hos medarbetarna.
  • Planera in tid för analysarbetet och prioritera sammanställningar av fritextkommentarer i brukarenkäterna. De kan innehålla konstruktiva förslag på förbättringar, men också ge positiv feedback till behandlarna.

Fördjupning

RVC, Stockholms stad

Utvärdering av RVC i Stockholms stad, Ersta Sköndal Bräcke högskola, 2021

Verktyg för systematisk uppföljning, Socialstyrelsen

Stöd för systematisk uppföljning, Kunskapsguiden

Kontaktpersoner

Helene Diaz Hjelm
biträdande enhetschef, RVC Väst
Stockholms stad
08-508 03 170
helene.diaz.hjelm@stockholm.se

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Renée Andersson
    Medlem

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Om exemplet

Ämne
Jämställdhet, Kvinnofrid
Exempel från
Kommun
Tidsperiod
2018 - pågående
Verksamhetsområde
Social omsorg

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel