Planering för ett klimatsäkert och hållbart Norrköping

2017 påbörjades samverkan mellan Linköpings universitet och Norrköpings kommun i syfte att kartlägga Norrköpings sårbarhet för översvämning och värmebölja. Cirka 150 tjänstepersoner och politiker, verksamma i kommunen, har medverkat i arbetet. Inom ramen för arbetet har två ledningsstöd för kommunens klimatomställning utvecklats.

Sammanfattning

Linköpings universitet och Norrköpings kommun har tillsammans bedrivit projektet ”Integrativ planering för ett klimatsäkert och hållbart Norrköping”. Inom ramen för projektet har fokus legat på dels klimatsårbarhet med perspektiv på vilka av kommunens verksamheter och anläggningar som är sårbara för skyfall, översvämmande vattendrag och värmebölja. Och dels på klimatåtgärder med fokus på att undersöka vilka klimatåtgärder som är centrala för att ställa om en kommun.

Arbetet har lagt grunden till en långsiktig samverkan kring klimatanpassning mellan kommunen, Linköpings universitet och SMHI och för arbetet med klimatanpassning i den kommunala verksamheten.

Bakgrund

Samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet initierades som ett resultat av en motion om att ta fram en riktlinje för klimatanpassning för Norrköpings kommun och ett politiskt mål för klimatanpassning. Slutsatsen som drogs var att det utan överblick är svårt att fatta strategiska beslut om åtgärder för klimatanpassning och klimatomställning. De flesta medarbetare och politiker saknade även kunskap om klimatanpassning och om hur man som kommun kan arbeta med frågan.

Kommunens fond för forskning och utveckling bidrog till att göra samverkan mellan kommunen och Linköpings universitet möjlig.

Genomförande

Forskarna från Linköping universitet har stöttat kommunens arbetsgrupp för klimatanpassning med riskscanning, kartläggning av sårbarhet, anpassningsbehov och med att ta fram en riktlinje för klimatanpassning och ett politiskt mål om att bedriva ett aktivt klimatanpassningsarbete. Detta har gjorts i dialog med tjänstepersoner inom flera kommunala verksamheter.

En integrerade sårbarhetsbedömning har tagits fram utifrån följande parametrar:

• Exponering: Vilka väder-, klimat- och samhällsförändringar väntas kommunen utsättas för och när väntas det ske?
• Känslighet: Vilka aktiviteter, negativa såväl som positiva, exponeras kommunen inför?
• Anpassningsförmåga: Hur stor förmåga har vi i vår kommun att minska sårbarhet eller ta vara på möjligheterna?

Sårbarhetsbedömningen tog lång tid att genomföra

Den integrerade sårbarhetsbedömningen har tagit mycket tid i anspråk och utgör ett rikt material som underlag för kommunens klimatanpassningsarbete. Bedömningen innefattar kartläggning av vad som behöver klimatanpassas, vilka som behöver vara med och hur man ska minska sårbarheten.

Frågor som behandlats har bland annat varit politiskt ledarskap och styrning av förändringprocessen som underlag för arbetet med att ta fram en riktlinje för klimatanpassning och ett politiskt mål om att bedriva ett aktivt klimatanpassningsarbete.

För att kartlägga kommunens sårbarhet inför klimatförändringar har utomhustemperatur mätts på ett 20-tal platser i Norrköping och inomhus på drygt 60 förskolor, grundskolor och särskilda boenden. Därutöver har en sektorsövergripande kartläggning genomförts med mer än 150 deltagande tjänstepersoner.

Många olika verksamheter deltog i workshops

Sju workshopar har hållits för att kartlägga Norrköpings klimatsårbarhet och för att undersöka hur anpassningsarbetet ska kunna etableras inom de olika verksamheterna. Räddningstjänsten, det kommunala bolaget Nodra, Hyresbostäder, Samhällsbyggnadskontoret (flera enheter såsom bygglov, dagvatten, översiktsplanering och fastigheter), Vård- och omsorgskontoret, Utbildningskontoret, Näringslivsavdelningen och Säkerhetsavdelningen har deltagit.

Intervjuer med chefer

Vidare har verksamhetschefer intervjuats från cirka 70 verksamheter inom vård- och omsorg, drygt 40 rektorer i förskolan och 20 rektorer inom skolan. Ett omfattande material har även samlats in via byggherresamverkan och medborgardialoger.

I arbetet med att ta fram riktlinjen för klimatanpassning har gemensamma workshopar hållits med tjänstepersoner, kommunalråd, förvaltningschefer och bolagsdirektörer. Intervjuer har även genomförts med kommunalråden av forskarna på Linköpings universitet.

Det här har arbetet lett fram till

Långsiktig samverkan har bidragit till en bättre förståelse för vilka problem som infinner sig när kommuner ska börja styra mot tuffa och långsiktiga klimatmål och anpassning. Genom att träffas regelbundet och under lång tid har även förtroendet och förståelsen ökat mellan politiker, tjänstepersoner och forskare.

Intervjuer med brukare har gett ökad insikt om upplevelsen

Intervjuer om upplevelsen av värme under sommaren med personer inom verksamheterna förskola, vård- och omsorg har bidragit till en fördjupad kunskap om hur man kan planera för sårbara grupper inför kommande värmeböljor.

Mätningar av utomhustemperatur har kunnat användas för att ytterligare motivera vikten av träd på förskole, skolgårdar och längs med Norrköpings gator. Vidare har mätningarna av inomhustemperaturen har ringat in lokaler med de mest akuta behoven av kyla och svala under en värmebölja.

Sårbarhetsbedömningen bidrog till åtgärder och riktlinjer

Den integrerade sårbarhetsbedömning har bidragit till arbetet med att ta fram åtgärder och riktlinjer för klimatanpassning. Inom ramen för arbetet har två ledningsstöd för kommunens klimatomställning utvecklats. Klimatanpassningsarbetet har även bidragit till en politisk vilja att fortsätta jobba med klimatanpassning.

Medskick till den som tar del av exemplet

• Det är viktigt att tidigt skapa en övergripande bild av hur klimatförändringar påverkar och kommer att påverka kommunen i framtiden för att förenkla arbetet med en gemensam färdriktning och i framtagande av åtgärder.
• En gemensam förståelse för kommungemensamma utmaningar kopplat till framtida klimatförändringar är avgörande för att främja ett kommungemensamt ansvar i implementering.
• Organisationer måste vara beredda på att ta emot möjligheter som uppstår till följd av samverkan och vara öppna för att förändra sin organisation, om detta skulle visa sig vara önskvärt utifrån resultat av samverkan.
• Kommunen har släppt in forskningen nära verksamheterna, vilket bidragit till en förståelse för varandras olika roller och till att både tjänstepersoner i kommunen och forskare utmanats och utvecklats.

Fördjupning

Åtgärder när det blir varmt, vård och omsorg, (PDF) Norrköpings kommun

Alla lärande exempel inom klimat

Merja Willman
Miljö- och klimatstrateg
Norrköpings kommunmerja.willman@norrkoping.se011-15 19 83