Lägre miljö- och klimatpåverkan när använda skyddsförkläden blir till nya

På flera vårdverksamheter i Region Stockholm pågår pilotprojekt där använda skyddsförkläden samlas in och återvinns till nya. Ett sådant cirkulärt flöde kan minska klimatpåverkan med cirka 66 procent jämfört med att använda skyddsförkläden av ny fossil råvara som förbränns. Det minskar även behovet av ny råvara vid tillverkning.

Skyddsförklädena tillverkas i Sverige vilket ger en större miljö- och klimatvinst, samtidigt som det stärker robusthet i varuförsörjning då beroende av långa och sårbara leveranskedjor minskar.

Bakgrund

Förbrukningsartiklar inom hälso- och sjukvården har stor miljö- och klimatpåverkan då de ofta är tillverkade av ny fossil plast som förbränns. De ingår ofta i långa, sårbara leveranskedjor vilket också påverkar tillgången till bland annat skyddskläder, vilket blev påtagligt under Covid-19 pandemin.

Covid-19 blev startskottet för återvinningen

När covid-19-pandemin slog till uppstod en brist på skyddsutrustning för Region Stockholms vårdverksamheter. Till exempel användes många skyddsförkläden i ny fossil plast som förbrändes efter användning, vilket orsakar stor miljö- och klimatpåverkan. I denna problematik föddes idén till utvecklingen av ett så kallat cirkulärt flöde av skyddsförkläden där förklädena kunde samlas in och återvinnas i stället för att förbrännas. Arbetssättet startade som ett pilotprojekt på Danderyds sjukhus år 2021. Idén kom från docenten och överläkaren Johanna Albert som 2022 vann Region Stockholms miljöpris för sin insats.

Flera har tagit efter det cirkulära flödet

Även Folktandvården, Karolinska universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus har därefter börjat med det cirkulära flödet av skyddsförkläden i pilotskala. Pilotprojekten på Folktandvården och Danderyds sjukhus har fått finansiering av Region Stockholms innovationsfond. Under hösten 2023 pågår en upphandling för att möjliggöra en fullskalig implementering av det cirkulära flödet.

Genomförande

Inom respektive pilotprojekt har miljösamordnare eller verksamhetsrepresentant samordnat arbetet tillsammans med avdelningsansvariga, vårdhygien, vaktmästare och leverantör. Inför uppstart har pilotprojektet presenterats på APT för att informera om projektet och dess syfte.

Det cirkulära flödet i pilotprojekten:

1. Skyddsförkläden i återvunnen plast (samt färgkodade soppåsar och sopsäckar) levereras till respektive pilotenhet.
2. Synbart rena skyddsförkläden sorteras efter användning i små färgkodade påsar. Ej synbart rena förkläden går till förbränning.
3. Påsarna samlas ihop i större säckar i miljörum, transporteras till källaren och komprimeras till balar.
4. Balarna hämtas upp av speditör och skickas till leverantören.
5. Plasten sorteras, smälts ner och blir granulat som används i produktionen av nya skyddsförkläden och andra plastprodukter. Produktionen sker i Sverige. I pilotstadiet sker sortering manuellt.

Riskbedömningar och rapportering viktiga aspekter

Viktiga aspekter i arbetet har varit att genomföra riskbedömningar för att undvika smittorisk, skapa en separat insamling av förklädena per rum med informationsmaterial för att säkerställa god sortering samt hantera den interna logistiken så att förklädena hämtas från respektive rum och balas. En utmaning har varit brist på utrymmen där den nya fraktionen kan förvaras. Det tog även tid och resurser att installera komprimatorn och den anpassning av lokalen som behövdes.

Plastmaterialet som skickats för återvinning har även analyserats av leverantören för att säkerställa att annat material inte hamnat i säckarna, exempelvis handskar som förstör den nya plastråvaran. Resultatet har sedan rapporterats tillbaka till respektive verksamhet för att förbättra sorteringen.

Klimat- och resursnyttan beror på många olika faktorer

Pilotprojekten utvärderades våren 2023 av miljöstrateg på Regionledningskontoret för att samla de lärdomar och resultat som projekten uppnått hittills. Där framkom att uppnådd klimat- och resursnytta beror på många olika faktorer där både Region Stockholms verksamheter och leverantören påverkar, bland annat:

• Andel återvunnet material i skyddsförklädena. I nuläget tillverkas de av 70% återvunnen plast och 30% ny fossil plast. Kan andelen återvunnen plast öka så minskar även miljö- och klimatpåverkan.
• Extra plastanvändning. En ytterligare fraktion med soppåsar i återvunnen plast används i det cirkulära flödet vilket innebär en viss extra plastanvändning. Inom pilotprojekten gjordes påsarna tunnare vilket minskade plastanvändningen.
• Andel felsorterat material. När andra produkter och material hamnar i det cirkulära flödet förstörs plasten och produktiviteten blir lägre, och påverkar ekonomi samt uppnådd miljö- och klimateffekt.
• Andel förkläden som sorteras ut ”ej synbart rena”. Dessa förbränns och försvinner därmed ut ur det cirkulära flödet. I pilotprojekten antogs att skyddsförkläden kan cirkulera minst 8 cykler, samt att 10-15% förbränns.
• Andel svinn och kassation. Det sker svinn och kassation inom vårdverksamheterna, bland annat vid slutstädning. För att behålla effektiviteten i det cirkulära flödet så är det viktigt att minska svinn och onödig kassation, med bibehållen patientsäkerhet.
• Logistik. Utifrån olika verksamheters förutsättningar behöver en effektiv logistik utredas, exempelvis för vårdcentraler och Folktandvården som har en geografiskt mer utspridd verksamhet.

För att utreda möjligheten att gå från pilotprojekt till upphandling och implementering har samordning skett via regionledningskontoret och representanter för strategiskt inköp, hållbarhet och innovation.

Det här har arbetet lett fram till

Pilotprojekten har visat att det är möjligt att skapa ett cirkulärt flöde av skyddsförkläden. Vidare har pilotprojekten:

• Visat att ett cirkulärt flöde av skyddsförkläden inom hälso- och sjukvård har stor potential att minska miljö- och klimatpåverkan och bidra till ökad robusthet i varuförsörjning.
• Bidragit till viktig kunskap om vad som krävs för att övergå till ett effektivt cirkulärt flöde som ger goda resultat gällande minskad miljö- och klimatpåverkan och ökad robusthet i varuförsörjning.
• Påvisat behovet av en effektiv sortering och hantering inom verksamheterna samt samarbete med leverantören för att det cirkulära flödet ska bli så effektivt som möjligt.
• Bidragit till ökad social hållbarhet genom stolta medarbetare som känner att de deltar i miljöarbetet och bidrar till förbättring.
• Resulterat i att en samordnad upphandling har påbörjats under hösten 2023 för vidare implementering av cirkulära skyddsförkläden inom Region Stockholms verksamheter.

De viktigaste slutsatserna

• En framgångsfaktor har varit engagerade medarbetare som trots utmaningar fortsatt driva projekten framåt samt ett gott samarbete med leverantören.
• Samordning krävs för att gå från pilotprojekt till implementering av ett cirkulärt flöde, där många funktioner inom Region Stockholm och dess verksamheter berörs, till exempel inköp, vårdhygien, hållbarhet och logistik. En central samordning av pilotprojekten inom Region Stockholm skulle ha underlättat arbetet.
• Det har varit utmanande att utvärdera pilotprojekten ekonomiskt då tillfälliga pilotavtal ligger till grund, samt att affärsmodellen inte är utarbetad.
• Pilotprojekten har gett kunskap och erfarenhet vad som krävs för att skapa ett effektivt cirkulärt flöde för skyddsförkläden, och behöver i framtiden inkludera fler produktområden.
  

Johanna Albert
Docent och överläkare
Danderyds sjukhus
johanna.albert@regionstockholm.se

Mia Stenborg
Miljösamordnare
Folktandvården
mia.stenborg@regionstockholm.se