Kompetensinventering gav bra start på RSS Västerbottens jämställdhetsarbete

En jämställd socialtjänst behöver stöd från de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS). En detaljerad kompetensinventering med individuella intervjuer gav RSS Västerbotten en bra start på sitt jämställdhetsarbete.

Bakgrund

RSS verkar på länsnivå, för samverkan och utveckling inom socialtjänst samt kommunal hälso- och sjukvård. De är utformade efter förutsättningar och behov i respektive län.

På RSS Västerbotten, som också är länets forsknings- och utvecklingsorganisation (FoU) för socialtjänsten, arbetar 13 projektledare, utvecklingsledare och forskare samt andra funktioner.

Mellan 2021 och 2023 genomförde RSS i Västerbotten tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt RSS Värmland ett treårigt utvecklingsprojekt med syfte att ta fram kunskap och stöd för en mer jämställd och jämlik socialtjänst.

Ett resultat var skriften Blicka inåt – för ett jämställdhetsintegrerat stöd till kommuner och regioner, som syftar till att stötta chefer och medarbetare som ger stöd, service och rådgivning till kommuner och regioner, nationellt, regionalt eller lokalt.

Blicka inåt – för ett jämställdhetsintegrerat stöd till kommuner och regioner

Som en del i projektet testade RSS Västerbotten om SKR:s Modellkoncept för jämställdhetsintegrering – som kommuner och regioner arbetat med sedan 2015 – även var användbart för en verksamhet som RSS.

Genomförande

Modellkonceptet bygger på en tydlig styrkedja, där beslut på den högsta nivån successivt omsätts allt längre ut i organisationen. Ledningen för RSS Västerbotten satte därför som mål att verksamhetsplanen för 2024 tydligt skulle ange att jämställdhet är en del av organisationens kärnuppdrag.

Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att jämställdhet ingår som en del av all ordinarie verksamhet. För att detta ska vara möjligt behöver ledning och medarbetare ha grundläggande kunskap och kompetens om jämställdhet och näraliggande områden.

Utifrån detta startade RSS Västerbotten ett utvecklingsarbete för att öka kunskapen och integrera jämställdhet och jämlikhet i ordinarie arbete.

Projektledaren för Jämställd socialtjänst i Västerbotten fick i uppdrag av chefen för RSS att ta fram en process- och aktivitetsplan för det interna utvecklingsarbetet.

Individuell kompetensinventering

För att få en bra bild över verksamhetens jämställdhetskompetens genomförde projektledaren individuella intervjuer med alla medarbetare. Till stöd för intervjuerna tog projektledaren fram en matris över begrepp och kunskapsområden som är viktiga för arbetet med jämställdhetsintegrering, som jämställdhet, jämlikhet, diskriminering, våld i nära relation, systematisk uppföljning, jämställdhetsintegrering, hedersrelaterat våld och förtryck.

Under intervjun ombads medarbetarna att kort beskriva begreppen, eller ibland ge en mer ingående förklaring. Projektledaren skattade medarbetarnas kunskapsnivå på en skala: "har hög kunskap", "har medelkunskap" eller "har behov av baskunskap".

De strukturerade intervjuerna gav en samlad bild av enhetens utbildningsbehov och projektledaren kunde ta fram individuella planer för kompetensutveckling. Målet var att alla skulle ha minst baskunskap inom alla områden i kartläggningen.

Kompetenshöjning enskilt och i grupp

De behov som identifierades under intervjuerna klustrades i teman som låg till grund för ett antal utbildningstillfällen som projektledaren höll i. De flesta utbildningstillfällena genomfördes i grupp men några hölls också individuellt. Enhetens utvecklingsledare för våld i nära relation höll en särskild föreläsning för hela enheten.

Vid de tillfällen där flera medarbetare deltog fördes diskussioner om hur jämställdhet kan vara relevant utifrån RSS uppdrag. På så sätt startade integreringen av jämställdhetsperspektivet i verksamheten redan med kompetensutvecklingen.

Integreringsarbete

När utbildningstillfällena var genomförda höll projektledaren enskilda samtal med alla medarbetare om hur deras ordinarie uppdrag skulle kunna jämställdhetsintegreras. Några medarbetare träffade projektledaren gemensamt eftersom deras uppdragsområden går ihop, till exempel utvecklingsledare inom äldre- respektive funktionshinderområdet, som har ett nära samarbete.

Samtalen strukturerades i två delar. Den första handlade om förutsättningslösa samtal utifrån de utbildningar som hållits. De gav en samstämmig bild av att utbildningsinsatserna höjt kunskapsnivån i organisationen.

Den andra delen tog sin utgångspunkt i de olika stegen i SKR:s material "Blicka inåt". Samtalen resulterade bland annat i:

• beslut om att göra en jämställdhetsanalys av årsrapporten för utvecklingsarbetet med Hälsa, Lärande, Trygghet (HLT), den modell som hälso- och sjukvård, förskola, skola och socialtjänst i Västerbotten använder för att ge samordnat stöd till barn och familjer
• beslut om att jämställdhet ska vara ett tema på nästa års regionkonferens för arbetet med Uppdrag Psykisk Hälsa (UPH), ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla insatserna inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Alla medarbetare bedömde att "Blicka inåt" fungerar bra och ser gärna att enheten arbetar vidare med materialet. Chefen för RSS beslutade att "Blicka inåt" ska vara en del av enhetens ordinarie arbetsstöd.

En gemensam riktning för användning av metodstödet anges i verksamhetsplanen, liksom de insatser som samtalen om jämställdhet inom olika uppdrag resulterat i.

Uppföljning av arbetet i sin helhet görs i samband med verksamhetsberättelser för RSS.

Det här har arbetet lett fram till

Enheten har som helhet:

• fått ökad teoretisk och praktisk kunskap om jämställdhet och jämlikhet, samt ökad förståelse för vad jämställdhetsintegrering innebär
• påbörjat jämställdhetsintegrering inom respektive verksamhetsområde
• lärt känna ett verktyg för jämställdhetsintegrering i SKR:s material "Blicka inåt"
• utvecklat en process för kompetenshöjning som nu kan testas inom andra sakområden.

De viktigaste slutsatserna

RSS Västerbotten har kommit långt på kort tid med sin jämställdhetsintegrering. Det finns en gemensam strävan att arbeta kunskapsbaserat för en jämlik och jämställd socialtjänst. Några framgångsfaktorer kan lyftas fram:

RSS-chefen gav projektledaren ett starkt och tydligt mandat. Jämställdhet skulle prioriteras och integreras i ordinarie arbete. Det gav en tydlig signal till alla medarbetare om att detta var ett arbete som skulle prioriteras.

Kulturen på arbetsplatsen har gett bästa möjliga förutsättningar att involvera hela enheten. Det var bra att starta med en kunskapsinventering, men det kräver tillit och trygghet i en organisation för att det ska lyckas. Det är viktigt att ingen känner sig uthängd eller godtyckligt bedömd.

En sista reflektion är hur svårt det kan vara att värdera sin egen kunskap. SKR:s kompetenstrappa med särskilt fokus på jämställdhet är ett bra verktyg för att jobba med den utmaningen. På det nedersta trappsteget är vi omedvetet inkompetenta, dvs vi kan för lite för att ens förstå att vi saknar kunskap. På det översta trappsteget är vi omedvetet kompetenta, dvs vi har solid kunskap och kompetens och behöver inte ställa oss frågan ”Hur var det nu igen?”

Kompetenstrappan ingår i Blicka inåt – för ett jämställdhetsintegrerat stöd till kommuner och regioner:

Blicka inåt – för ett jämställdhetsintegrerat stöd till kommuner och regioner

Anna Bohlin
Projektledare
FoU Socialtjänst/RSS Västerbotten
anna.j.bohlin@regionvasterbotten.se