Publicerad 29 september 2022
Nyhet

Fortsatt ökade kostnader för hyrpersonal i vården

Första halvåret 2022 ökade regionernas kostnader för inhyrd personal i hälso- och sjukvården jämfört med samma period i fjol. Ökningen beror delvis på ihållande pandemieffekter.

Foto

Fredrik Lennartsson

Kostnaderna för inhyrd personal första halvåret 2022 utgjorde 4,2 procent av regionernas totala personalkostnader. Det är en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med våren 2021. Totalt ökade kostnaderna för hyrpersonal med närmare 26 procent, motsvarande 727 miljoner kronor.

– Alla regioner eftersträvar att minska beroendet av inhyrd personal i vården. Första halvåret i år tvingades dock många regioner att hyra in mer personal, bland annat på grund av höga sjukskrivningstal och behov av återhämtning. Det råder också brist på personal med rätt kompetens i stora delar av landet, vilket försvårar rekryteringar, säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

De ökade kostnaderna hänger också ihop med att regionerna haft utökade medel i form av statsbidrag för att hantera den uppskjutna vården. Bidragen har bland annat använts till att hyra in operationsteam. Dessutom har flera regioner tvingats genomföra direktupphandlingar för att klara bemanningen, vilket inneburit en kostnadsökning i form av prishöjningar.

Den största kostnadsökningen har skett inom sjukhusvården där regionerna behövt hyra in både sjuksköterskor och läkare. Även i primärvården och psykiatrin har kostnaderna för både inhyrda läkare och sjuksköterskor ökat.

Samtidigt minskade kostnaderna för egen personal med 0,2 procent jämfört med våren 2021. Det kan förklaras med att regionernas egna personalkostnader var högre våren 2021 på grund av att många arbetade tillfälligt i vården med vaccinationer, och att regionerna betalade en del ersättningar och tillägg kopplat till covidvård och övertid.

Bemanningen en stor utmaning

Regionerna arbetar för ett minskat beroende av inhyrd personal, något som är viktigt för patienternas kontinuitet och trygghet liksom för personalens arbetsmiljö. Samtidigt är bemanningen en stor utmaning. För lite personal leder till ökad arbetsbelastning och försämrad arbetsmiljö, vilket gör det svårare för regionerna att rekrytera. Samtidigt måste nyrekryteringar kompletteras med många andra åtgärder.

– Om inget förändras skulle Sveriges välfärd behöva nästan en halv miljon nyanställda på grund av ökade behov och pensionsavgångar de kommande tio åren. Så många kommer inte att finnas på arbetsmarknaden. Därför behövs fler lösningar än nyanställningar. Stärkt arbetsmiljö, goda förutsättningar för heltidsarbete, sänkt sjukfrånvaro, nya arbetssätt och möjlighet till kompetensutveckling är alla viktiga faktorer där många regioner redan jobbar med olika initiativ. Här behöver arbetsgivare, fackliga organisationer och staten arbeta tillsammans, säger Fredrik Lennartsson.

Arbetet pågår med nationell upphandling

Regionerna arbetar fortsatt med att genomföra en nationell upphandling om ett regiongemensamt ramavtal, som planeras bli klart våren 2023.

– Regionernas ambition är att minska beroendet av inhyrd personal, men det kommer alltid att behövas för att täcka särskilda behov och hantera tillfälliga vårdtoppar. En regiongemensam upphandling hjälper oss att få bättre kontroll på kvalitet, kostnader och hur hyrpersonal fördelas över landet, säger Ann-Sofi Lodin, regiondirektör i Västra Götalandsregionen.

Fakta

Regionernas kostnader för inhyrd personal ökade med närmare 26 procent, 727 miljoner kronor, under första halvåret 2022 jämfört med motsvarande period 2021.
Kostnaderna för inhyrd personal utgjorde 4,2 procent av de totala personalkostnaderna, en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med första halvåret 2021.
Kostnaderna för inhyrd personal ökade i samtliga regioner. Kostnaderna för inhyrda läkare ökade totalt med 18 procent och för inhyrda sjuksköterskor med närmare 39 procent.
I sjukhusvården ökade kostnaderna med totalt 34 procent. I en region minskade kostnaderna. I primärvården ökade kostnaderna i 16 regioner med sammantaget 16,5 procent. I psykiatrin ökade kostnaderna med närmare 24 procent, men fem regioner minskade sina kostnader.

Läs vidare

Sakkunnig

Helena Svensson
Handläggare

Pressjour

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR