Tillgång till vård viktigare än antal vårdplatser

Debatten om vårdens tillgänglighet borde inte handla om det totala antalet sjukhussängar utan om var patienterna bäst vårdas.

Sverige är av tradition ett sjukhustungt land. Samtidigt har vi i, i en internationell jämförelse, få vårdplatser på sjukhus. De senaste åren har det också skett en succesiv minskning.

De största förändringarna skedde på 90-talet i samband med ÄDEL-reformen 1992 och Psykiatrireformen 1995, då kommunerna blev huvudmän för hälso- och sjukvård.

Men antalet vårdplatser på sjukhusen har fortsatt minska även under 2000-talet. Från 2,8 disponibla vårdplatser per 1000 invånare 2008, till 2,0 i dag. Förklaringarna handlar främst om medicinsk utveckling och bättre samverkan mellan kommuner och regioner.

Medicinsk utveckling och effektivare behandlingar

Både den medicinska utvecklingen och utvecklingen av olika vårdprocesser går snabbt.

Ett tydligt exempel är behandling av hjärtinfarkt och stroke. Tusentals fler liv räddas varje år jämfört med för 20 år sedan och medelvårdtiden för dessa patienter har kortats. Nya läkemedel och behandlingar av reumatism är ett annat exempel där behovet av sjukhusinläggningar snabbt minskat.

Dagkirurgin har, tack vare nya narkosmetoder, effektiv smärtlindring och mat i stället för dropp, kunnat minska medelvårdtiden vid kirurgi kraftigt. 2019 kunde exempelvis omkring 20 000 höftplastiker och omkring 18 000 knäplastiker genomföras, mer än en fördubbling jämfört med kapaciteten 20 år tidigare.

Stärkt samverkan kring utskrivningsklara patienter

2018 infördes Lagen om samverkan vid utskrivning från sjukhus. En ny proaktiv utskrivningsprocess har lett till en betydligt bättre samverkan mellan kommuner och regioner och frigjort drygt tusen vårdplatser, då medelvårdtiden som utskrivningsklar minskat och andelen som skrivs ut samma dag ökat. För patientens del har det inneburit att man får komma hem tidigare och inte behövt ligga i en sjukhussäng i onödan.

Det finns många andra exempel på samverkan mellan kommuner och regioner, men här finns fortsatt stor potential att göra mer och att bättre underlätta samverkan. Personer med komplexa vårdbehov uppskattas i olika studier utgöra 3 procent av befolkningen och stå för 50 procent av sjukvårdskostnaderna. Att säkerställa att samverkan kring de patienterna fungerar fullt ut vore ett stort steg på vägen.

Hur många vårdplatser behövs?

Pandemin har visat på vårdens förmåga att ställa om, skala upp och anpassa tillgängligheten utifrån de behov som uppstått. Men planerad vård som blivit uppskjuten under pandemin behöver tas igen. Väntetiderna till många operationer och behandlingar har ökat, höft- och knäkirurgi är exempel på områden där flest operationer skjutits upp. Och den stora belastningen som varit på vårdpersonalen under pandemin behöver också tas igen. Det är en utmaning och något som är av högsta prioritet i regionerna nu.

Att vårda patienter på sjukhus är dyrt och förenat med risker, samtidigt som det räddar liv och bidrar till förbättrad hälsa. När det finns behov av sjukhusets specifika kompetens och resurser ska det finnas en disponibel vårdplats.

En avgörande fråga för att effektivt använda sjukhusens vårdplatser handlar om en väl fungerande öppen vård, tillsammans med utbyggd hemsjukvård.

På sikt är också det förebyggande arbetet nödvändigt. Samtidigt som vårdtiderna vid hjärtinfarkt och stroke minskat kraftigt har även risken att insjukna i dessa sjukdomar minskat. Orsakerna till det handlar om bättre folkhälsa med minskad rökning, bättre kost och regelbunden motion, men också om effektivare förebyggande vård och behandling.

I dag blir vi allt äldre. Och allt fler lever med kroniska sjukdomar, mycket tack vare vårdens utveckling. Men behovet av tillgänglig vård ökar. Exakt hur många vårdplatser som behövs nu eller om tio år är svårt att svara på. Kanske är det inte heller den frågan vi ska ställa oss. Det viktigaste är var patienten får den bästa vården.

Antal vårdsängar i Sverige 2021