Det behövs ett gemensamt grepp om bostadsförsörjningen

Bostadsbrist, hemlöshet, integration, segregation och utsatta områden. Avsaknaden av en sammanhållen nationell bostadspolitik går som en röd tråd genom alla dessa utmaningar. Stat, kommun och marknadens aktörer behöver lösa detta tillsammans.

I SVT:s program Uppdrag granskning (den 12 februari) skildras hur allt fler människor stängs ute från bostadsmarknaden av andra skäl än sociala. För Sveriges socialtjänster är det ingenting nytt. Kommunerna har länge larmat om en allt mer ohållbar situation. Den här gruppen ökar, och socialtjänsten tvingas ta ansvar utöver vad lagstiftning och rättspraxis tydligt uttalar.

Sociala kontrakten har ökat

Bostadsbristen är stor i många kommuner och hårdast drabbas de hushåll som har svag ekonomi, få kontakter och kort tid i bostadskön. De höga trösklarna att köpa en bostad har dessutom ökat trängseln på den hyrda marknaden.

240 kommuner uppger bostadsbrist. 265 kommuner hyr ut lägenheter på särskilda villkor till personer som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Mellan 2008 och 2018 ökade antalet så kallade sociala kontrakt med 250 procent, från drygt 11 000 till drygt 26 000. Detta trots att antalet personer med t.ex. substansmissbruk som fått boendeinsatser varit relativt konstant över perioden 2008–2017.

Utvecklingen har pågått under en längre tid, och hotar att tränga undan socialtjänstens primära målgrupper. Men utan fungerande vägar in på en ordinarie bostadsmarknad riskerar även de så kallat strukturellt hemlösa att utveckla en social problematik. Och för att möta behovet tar socialtjänsten till sociala kontrakt och dyra akuta boendelösningar. Idag har vi en parallell social bostadssektor vid sidan om den ordinarie.

Fler aktörer kan bidra, men inte var för sig

De flesta människor har idag möjlighet att själva finna en lämplig bostadslösning. Men kompletterande politik och åtgärder behövs för de som av ekonomiska eller sociala skäl är eller riskerar att hamna i hemlöshet.

Det finns en utvecklingspotential i kommunernas arbete – överväganden i ägardirektiv till de allmännyttiga bostadsbolagen, en aktiv markpolitik, förbättrad samverkan mellan olika nämnder och förvaltningar, ökad samverkan med privata hyresvärdar och nya typer av boendelösningar. Men kommunerna kan inte på egen hand lösa utmaningarna.

De allmännyttiga bostadsbolagen har tagit och tar ett stort socialt ansvar. Sett till inkomstnivåer är det idag en stor skillnad mellan de som bor i allmännyttan och totalbefolkningen. Men det sociala ansvaret får inte motverka arbetet mot segregation.

Byggbranschen, privata fastighetsägare och hyresvärdar måste ta ett bostadssocialt ansvar. Men samtidigt måste det finnas förståelse och respekt för deras roll som marknadsaktörer.

Behov av förändringar på nationell nivå

Statens inblandning i att främja bostadssociala mål har skiftat över tid. Från andra världskrigets slut till 1990-talets början var den omfattande. Men under senare år har en rad beslut försämrat förutsättningarna för en fungerande bostadsmarknad. Fler hinder för planering och byggande har satts upp i miljö- och planlagstiftningen, bostadsbidragssystemet har urholkats och förändringar i skattelagstiftningen har minskat rörligheten inom och mellan de olika delmarknaderna.

Staten har heller inte tagit ansvar för en långsiktigt hållbar planering för boende och bosättning för asylsökande. Ett jämnare mottagande över landet borde ha eftersträvats för att underlätta integrationen. Nu begränsas asylsökandes rätt att själva bestämma var de ska bo. Den så kallade bosättningslagen kan också behöva reformeras för att bättre svara mot lokala förutsättningar och behov. Men det behövs komplement för att på allvar motverka segregationen. Enligt Socialstyrelsens hemlöshetskartläggning 2017 var 62 procent av de så kallat strukturellt hemlösa utlandsfödda (mot 43 procent av samtliga hemlösa). Utvecklingen i de mest utsatta bostadsområdena är också oroande, med tilltagande utsatthet, otrygghet och kriminalitet.

Ta en gemensam väg

Det är lätt att känna sig uppgiven idag. Men kommunernas agerande måste ses i ett brett perspektiv. Vad som sker lokalt är avhängigt beslut som tas på nationell nivå. Vad som görs idag är beroende både av vad som skett tidigare och vad som förväntas på sikt. Ansvaret för bostadsförsörjningen är delat mellan staten, kommunerna och marknadens aktörer. Vi behöver stärka möjligheterna för hushåll med en svag ställning på bostadsmarknaden att få en bostad på den ordinarie marknaden. Nuvarande åtgärder är otillräckliga.

Prioriterad fråga för kommunerna

SKR har fört fram ett antal förslag till bostadspolitiska reformer, till exempel att höja bostadsbidrag och bostadstillägg. Antalet bidragsberättigade hushåll har minskat kraftigt, från ca 600 000 hushåll 1996 till dagens ca 180 000 hushåll.

SKR har även pekat på vikten att inrätta ett subventionerat bosparande för unga och införa någon typ av startlån för unga hushåll för att kunna ta sig in på den ägda marknaden. SKR har också framfört att en samlad översyn av finansierings- och skattesystemet behövs för att få till stånd ett system som leder till stabila förutsättningar för bostadsförsörjningen. SKR har vidare framfört att det modifierade investeringsstöd som nu återinförs inte kommer att bidra till att lösa de större problemen.

Men i ärlighetens namn bör vi nog säga att vi alla – stat, kommun och marknadens aktörer – är svaret skyldiga när det gäller hur vi löser dagens situation.

SKR har kartlagt kommunernas uppfattningar om regelhinder och investeringsstöd och om hur de organiserar det bostadssociala arbetet. Vi försöker att beräkna kommunernas kostnader för dagens tillfälliga boendelösningar. Forskare hjälper oss att fördjupa kunskapen om vilka utmaningarna är. Genom fördjupade dialoger med kommunledningar hoppas vi kunna utkristallisera vad de behöver för att utveckla det lokala arbetet samt vad som behövs på nationell nivå. Kommunerna behöver bättre förutsättningar att bidra till en ekonomiskt och socialt hållbar bostadsförsörjning. Vi kan inte låta fler människor hamna i hemlöshet.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Vi som bloggar här arbetar med frågor om social omsorg och stöd på SKR.

    Vi skriver aktuellt om äldreomsorg, barn och unga, missbruk och beroende, funktionshindersfrågor och annat inom socialtjänsten.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen