Små ljusglimtar i den mörka ekonomiska tillvaron

Trots en mycket dyster ekonomisk tillvaro vill jag ändå peka på några små ljusglimtar.

Den första är vår senaste skatteunderlagsprognos som var något högre än i februariprognosen. Upprevideringen kommer främst av att märket på svensk arbetsmarknad blev något högre än vi räknade med då. Ändock är situationen för kommunsektorn fortsatt pressad för 2023 och 2024.

Den andra glimten är att inflationen faller i många länder. Hittills har vi kunnat notera att de globala priserna på energi, råvaror och spannmål har sjunkit, vilket stödjer våra prognoser om att inflationen i Sverige kommer att fortsätta falla.

Vägen framåt fortsatt skakig

Men det finns risker. Ryssland ställer nu nya krav för att förlänga den korridor i Svarta havet som gör det möjligt för Ukraina att exportera sina jordbruksprodukter. Ett slut på den säkra korridoren skulle återigen öka spannmålspriserna.

Ett annat exempel är det strömavbrott som drabbade Stockholm i veckan. Det påverkade Forsmarks kärnkraftverk 1 och 2 som fick stängas ned, vilket direkt påverkade elpriserna kraftigt uppåt. Sådana exempel visar på hur skakig vägen är, även om priserna stabiliseras och inflationen sjunker. Vi vet till exempel inte vad som händer med gas- och energipriserna i Europa under nästa vinter.

Tufft för hushållen

I veckan höjde Riksbanken räntan med 50 punkter, vilket var i linje med vår prognos, liksom en ytterligare höjning med 25 punkter senare i år. Men att det skulle bli just 50 punkter var kanske inte självklart. Många ekonomer har propagerat för att Riksbanken inte ska höja alls. Riksbanken har dock bara ett uppdrag: att få ned inflationen. Det gör alternativet ”inte höja alls” omöjligt.

Svenska hushåll drabbas särskilt hårt av räntehöjningar då de har höga bostadslån, och en hög andel har lån med korta räntebindningstider. Det gör att den högre räntan slår igenom snabbare och hårdare än i många andra länder. Även den svaga svenska kronan bidrar till att vi har en högre inflation än i omvärlden.

Fortsatt minskat byggande

Den höga räntan påverkar också bostadspriserna som hittills fallit med 13‑15 procentenheter, och fallet beräknas fortsätta. Bostadsbyggandet minskar då många avvaktar med att köpa ny bostad. Beräkningen är att antalet byggda bostäder kommer att minska från dryga 67 000 förra året till 25 000 i år.

Som jag skrev i början så ville jag lyfta några ljusglimtar. Men det är tyvärr bara att konstatera att orosmomenten är fler. Hur dessa olika faktorer påverkar ekonomin i kommuner och regioner kommer vi att berätta mer om i Ekonomirapporten den 16 maj. Håll utkik!

Skatteunderlagsprognos

Ekonomirapporten