Riktade statsbidrag hindrar istället för att utveckla

De riktade statsbidragen till kommuner och regioner slår alltför ofta fel, trots goda avsikter. Det här är något som jag ofta påpekar och kommer att fortsätta att upprepa. Ett konkret exempel är medel till äldreomsorgen.

De senaste två åren har tillfälliga statliga tillskott skapat en trygghet att hantera pandemin, men de riktade bidragen har dessutom ökat rejält. År 2021 bestod nästan hälften av statsbidragen till kommuner och regioner av riktade bidrag. Vi har en del breda överenskommelser inom vårdområdet som utformats utifrån gemensamma diskussioner. Men det finns också alltför många detaljerade bidrag som kommer med kort framförhållning och ibland väldigt sent på året. Inte heller tar de särdeles mycket hänsyn till att stödja de behov som är störst för varje enskild kommun och region.

Ökade äldreomsorgspengar trots minskad efterfrågan

Ett konkret exempel är de riktade bidragen till äldreomsorgen. Många kommuner hör av sig till oss på SKR med frågor om hur de ska tänka och göra. Under 2021 fick verksamheten cirka 11,5 miljarder kronor mer än 2020 samtidigt som efterfrågan på just äldreboenden och hemtjänst har minskat till följd av pandemin. Det innebär att det har varit svårt att tillgodogöra sig vissa av statsbidragen. Det fungerar inte heller att verksamheten drar på sig stora ökade kostnader ett år för att året därpå inte längre ha några medel som kan fortsätta att täcka upp.

Statsbidragen till äldreomsorgen har under 2021 varit många och med olika fördelningsprinciper, olika regelverk, administrerade av olika myndigheter och med många olika datum att hålla reda på för anmälan, ansökan och återrapportering. Ett av de stora bidragen har handlat om två miljarder kronor för att minska andelen timanställda – något som 276 kommuner har ansökt om.

För att få ta del av bidraget behöver en kommun minska andelen timanställda med fem eller tre procentenheter, beroende på om utgångsläget var att man hade över eller under 17 procent timanställda i förhållande till andelen tillsvidareanställda. Minskningen ska ha skett från att Socialstyrelsen kommit med instruktioner i början av hösten 2021 till november samma år. Syftet kan ändå så här långt tyckas gott – både för de äldre och för medarbetarna.

Att minska andelen timanställda kan slå fel

Anvisningarna för att få ta del av statsbidraget har dock flera brister. En brist handlar om själva sättet att mäta andelen timanställda. Socialstyrelsen väljer att mäta statistiken på annat sätt än utifrån kommun- och landstingsdatabasen Kolada där 17 procent har definierats som en god nivå. Det här gör att många kommuner har svårt att komma ned till den fastställda nivån, trots att de enligt Koladas statistik redan låg en bra bit under 17 procent.

En annan brist är att anvisningarna inte tar hänsyn till hur stor andel av tiden som används till timanställd personal. Dessutom är det många timanställda inom äldreomsorgen som har anställningen som ett extraarbete under studietiden. Det innebär att de inte kan arbeta särskilt många timmar per vecka. För att kunna hantera en verksamhet, inte minst under pandemin, med hög sjukfrånvaro och många som behöver stanna hemma på grund av smittrisk, krävs en relativt stor grupp timanställda att ringa in. Om man då har anpassat verksamheten för att få ta del av statsbidraget och kanske bara har en eller två timanställda, så behöver verksamheten ha tur om de ska ha möjlighet att ta det aktuella passet. Kommunen riskerar därmed stå utan personal, vilket självklart kan få konsekvenser för omvårdnaden av de äldre.

Även om andelen timanställda skulle ha minskats avsevärt är sannolikheten stor att mindre än hälften av de kommuner som har ansökt om bidrag kommer att få medlen beviljade. Risken är att kommunerna kommer att kritiseras när det är regelverket som är fel utformat.

Samtidigt som de riktade statsbidragens krav kan vara svåra att leva upp till så medför de inte per automatik bättre omsorg av de äldre eller bättre arbetsmiljö för medarbetarna.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen