Publicerad 1 juli 2022

Socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn som flyr från Ukraina

SKR har sammanställt svar på vanliga frågor om socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn.

  • Innebär den nya lagstiftningen om kommunens boendeansvar för massflyktingar någon förändring i mottagandet av ensamkommande barn? (Uppdaterad: 4 juli 2022)

    Anvisning av ensamkommande barn och anvisning av massflyktingar bygger på två olika system för anvisningar. Därför kommer det att från och med 1 juli 2022 krävas en ny rutin för anvisning av ensamkommande barn som kommer tillsammans med anhöriga och där det bedöms att barnet bör bo med de anhöriga.

    Ensamkommande barn ska anvisas till en kommun så snabbt som möjligt. Kommunen har 1 månad på sig att ta emot anvisade massflyktingar (vuxna och barn i familj). Detta innebär att Migrationsverket först kommer att anvisa ett ensamkommande barn till den kommun där Migrationsverkets anläggningsboende ligger. Det vill säga dit de anhöriga flyttar i väntan på att flytta till den kommun dit de har anvisats. Denna kommun blir, för det ensamkommande barnet, en slags tillfällig anvisningskommun.

    Anvisning av ensamkommande barn med medsökande anhöriga, Migrationsverket

    Tillfällig anvisningskommun

    Den tillfälliga anvisningskommunens roll och ansvar är ny och finns inte beskriven i Socialstyrelsens handbok om ensamkommande barn. Socialstyrelsen avser att komplettera sin särskilda information om socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn från Ukraina med vägledning kring den tillfälliga anvisningskommunens roll och ansvar efter sommaren. Socialtjänsten i den tillfälliga anvisningskommunen har ansvar för barnet så länge Migrationsverkets anvisning till kommunen gäller. Vilka bedömningar av barnets behov som socialtjänsten gör kan vara beroende av hur lång vistelsetiden beräknas bli.

    Migrationsverket kommer i dessa fall att informera bägge kommunerna om att anvisningarna rör ett ensamkommande barn med anhörig. Förhoppningen är att det kan innebära att den kommun som är anvisad att ta emot det de anhöriga kan erbjuda boende snabbare än efter 30 dagar. Under tiden som barnet är anvisat till den tillfälliga anvisningskommunen har den kommunen dock det fulla socialtjänstansvaret. Om socialtjänsten i den tillfälliga anvisningskommunen bedömer att det är lämpligt utifrån barnets bästa, flyttar barnet och de anhöriga till den kommun dit de anhöriga är anvisade. Det ska ske när den kommunen meddelar att de kan ta emot dem, dock senast 30 dagar efter anvisning.

    När väl barnet och de anhöriga har flyttat kommer anvisningen till den tillfälliga anvisningskommunen att upphävas. Följden blir att socialtjänstansvaret upphör och övergår till den slutgiltiga anvisningskommunen.

    Den tillfälliga anvisningskommunen kommer att få statlig ersättning i form av initial anvisningsschablon på 52 000 kronor för utredning, god man etc. Däremot utgår, i enlighet med gällande förordning, ingen dygnsersättning till kommunen om ett ensamkommande barn placeras tillsammans med anhöriga i Migrationsverkets anläggningsboende. Även den slutliga anvisningskommunen kommer att få schablonen på 52 000 kr samt därutöver dygnsersättning för ensamkommande barn. Det gäller även om barnet placeras ihop med anhöriga i ett boende som är ordnat av kommunen.

    Socialtjänstens ansvar för barn som flytt från Ukraina, Socialstyrelsen

    Socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn som flytt från Ukraina, Socialstyrelsen (PDF)

    Ensamkommande barn från Ukraina som fyller 18 år

    För ensamkommande barn som är massflyktingar från Ukraina kommer kommunen att få statlig ersättning om 1 350 kronor per dygn och barn enligt 8 § asylersättningsförordningen (2017:193). Det är samma som gäller för andra asylsökande barn, under förutsättning att de placeras utanför Migrationsverkets anläggningsboenden (se 8 § andra stycket).

    När ett ensamkommande barn som är massflykting fyller 18 år ska det så långt möjligt anvisas på nytt till den kommun där barnet har vistats. Utöver de 300 kronor per dygn och vuxen som kommunen erhåller för personer som anvisas av Migrationsverket får kommunen 400 kronor per dygn för ett före detta ensamkommande barn. Det gäller så länge individen bor i ett boende som kommunen har ordnat i enlighet med det nya boendeuppdraget.

    Ersättning för ordnade boenden för personer som har fått uppehållstill­stånd enligt massflyktsdirektivet, Migrationsverket

  • Vilka barn är att anse som ensamkommande barn? (Uppdaterad: 22 april 2022)

    Med ensamkommande barn menas barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (1 b § lagen om mottagande av asylsökande, LMA).

    Med att en vuxen person trätt i föräldrarnas ställe menas, enligt förarbetena till LMA och lagen om god man för ensamkommande barn, att personen på grund av lagen eller sedvänjan i den stat där barnet senast hade hemvist har ställning som vårdnadshavare för barnet. Till denna kategori hör även personer som enligt ett domstolsavgörande som erkänns här i landet är vårdnadshavare för barnet. Det centrala är att svenska myndigheter erkänner den vuxne som företrädare för barnet.

  • Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan Migrationsverket och kommunen? (Uppdaterad: 4 juli 2022)

    I samband med att barnet ansöker om uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska Migrationsverket bedöma om barnet vid tillfället för ansökan är att anse som ensamkommande, precis som när ett asylsökande barn ger sig till känna för myndigheten. Om Migrationsverket bedömer att barnet är ensamkommande gör Migrationsverket en orosanmälan till socialtjänsten i den kommun där barnet vistas för tillfället.

    Ensamkommande barn som är massflyktingar omfattas av Lagen om mottagande av asylsökande, LMA när de ansöker om uppehållstillstånd. De fortsätter att vara massflyktingar när de har fått uppehållstillstånd och har i huvudsak samma rättigheter som asylsökande.

    Läs vidare

  • Vem har ansvar för att avgöra om den som barnet reser med kan anses ha trätt i föräldrarnas ställe? (Uppdaterad: 22 april 2022)

    När en person ansöker om uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska Migrationsverket bedöma om barnet är ensamkommande eller inte. Om Migrationsverket bedömer att det finns en person som kan anses ha trätt i föräldrarnas ställe är barnet inte ensamkommande och kommer därför inte att anvisas till en kommun.

    Om det är socialtjänsten som först kommer i kontakt med barnet så kan socialtjänsten, inom ramen för exempelvis en skyddsbedömning eller förhandsbedömning, behöva göra en bedömning av om den som reser med barnet har trätt i förälderns ställe. SKR bedömer dock att personerna som utgångspunkt ska hänvisas till att registrera sig hos Migrationsverket som då också ansvarar för att bedöma om det handlar om ett ensamkommande barn eller inte.

  • Om ett barn reser in med en person som anses ha trätt i föräldrarnas ställe, ska den personen utredas som familjehem? (Uppdaterad: 22 april 2022)

    Nej, om en person anses ha trätt i föräldrarnas ställe så har barnet en företrädare i landet och denna person bör som utgångspunkt likställas med en förälder. Socialtjänstens ansvar inträder först om det kommer in en orosanmälan eller det finns anledning att känna oro för att barnet far illa.

  • Om barnet reser med en vuxen som inte anses ha trätt i föräldrarnas ställe, ska den personen utredas som familjehem för att barnet ska kunna bo där? (Uppdaterad: 22 april 2022)

    Om barnet ska bo med personen krävs det normalt att denne utretts som ett familjehem på samma sätt som andra familjehem. Under tiden familjehemmet utreds kan bedömningen i det enskilda fallet vara att det bästa för barnet är att tillfälligt bo hos personen, istället för i ett jourhem. Ett barn kan placeras tillfälligt i barnets nätverk om det bedöms vara det bästa för barnet och hemmet är lämpligt för barnet att vistas i. Det är viktigt att dokumentera bedömningen av vad som är barnets bästa i det enskilda fallet.

    En tillfällig placering i barnets eller den unges nätverk är ingen reglerad placeringsform enligt SoL. Eftersom placeringen görs på initiativ av socialnämnden är det inte heller fråga om en så kallad ”privatplacering”, där placeringen sker på vårdnadshavarens initiativ. En tillfällig placering av barnet i nätverket beslutas med stöd av 4 kap. 1 § SoL i form av tillfällig vård utanför det egna hemmet. Innan beslutet fattas ska en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL göras. Beslutsunderlaget, det vill säga utredningen, kan dock i en akut situation vara mindre omfattande än vad som annars krävs.

    Läs vidare om tillfällig placering i barnets nätverk:

    Placering av barn och unga, handbok för socialtjänsten, Socialstyrelsen (PDF)

    Ersättningar

    SKR:s rekommendationer om ersättningar till familjehem gör ingen skillnad på familjehem som ingår i barnets nätverk och andra familjehem. Det är vilken arbetsinsats som uppdraget kräver som ligger till grund för arvodets storlek i båda fallen. När det gäller omkostnadsersättningen till familjehemmet grundar den sig på samma schablonersättning och samma princip för tilläggskostnader oavsett om hemmet ingår i barnets nätverk eller inte.

    I SKR:s rekommendationer lämnas det dock utrymme för att det i vissa fall kan vara rimligt att endast betala ut omkostnadsersättning när det gäller tillfälliga placeringar i barnets nätverk och hemmet ännu inte är utrett för ett uppdrag som familjehem.

    Cirkulär 21:40: Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. för år 2022

    För frågor om så kallad privatplacering, se nedan under frågan ”Kan socialnämnden lämna medgivande för att barnet kan bo hos en anhörig?”

  • Kan socialnämnden lämna medgivande till att barnet kan bo hos en släkting eller annan anhörig (så kallad privatplacering)? (Uppdaterad: 22 april 2022)

    En så kallad privatplacering är ingen egentlig placering, utan baseras på en överenskommelse mellan barnets vårdnadshavare och en annan familj om barnets boende. Vid en privatplacering förutsätts att barnet inte har något vårdbehov.

    Om socialnämnden har kontakt med barnets vårdnadshavare, det finns en överenskommelse mellan dem och den anhörige som barnet rest in med om att barnet ska bo med den anhörige och barnet inte har något vårdbehov kan det i vissa fall bli aktuellt att lämna ett medgivande enligt 6 kap. 6 § SoL.

    Ensamkommande barn är ofta särskilt utsatta och vid en privatplacering har socialnämnden ingen uppföljningsskyldighet enligt 6 kap. 7 b § SoL. SKR bedömer därmed att s.k. privatplaceringar ska användas med försiktighet när det gäller ensamkommande barn från Ukraina.

    Läs vidare om privatplaceringar:

  • Om en annan vuxen person anses ha trätt i föräldrarnas ställe, kan det ändå finnas behov av och möjlighet att förordna en god man? (Uppdaterad: 22 april 2022)

    När en annan vuxen anses ha trätt i föräldrarnas ställe så har inte överförmyndaren en skyldighet att förordna en god man enligt 2 § lagen om god man för ensamkommande barn.

    Det är dock inte uteslutet att det kan finnas situationer där socialnämnden eller överförmyndaren ändå bedömer att barnet är i behov av en god man, exempelvis när en person anses ha trätt i föräldrarnas ställe för ett stort antal barn och det därför uppstår praktiska svårigheter. I dessa fall kan 4 kap. 3 § lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap vara tillämplig. Enligt bestämmelsens andra stycke finns det en möjlighet att förordna god man enligt bland annat 11 kap. 1 § föräldrabalken.

  • Kan ett ensamkommande barn bo på ett av Migrationsverkets boenden tillsammans med en släkting eller annan anhörig? (Uppdaterad: 22 april 2022)

    SKR:s bedömning är att det är möjligt att en person kan anses vara familjehem, även om personen bor på anläggningsboende. Detta förutsätter dock att socialtjänsten efter utredning anser att släktingen/den anhörige är lämplig som familjehem och boendet kan anses vara en lämplig miljö för barnet. Enligt 3 kap. 2 § socialtjänstförordningen (2001:937) avses med familjehem ett ”ett enskilt hem”, men det finns inte någon exakt definition av vad som avses med detta. Det är viktigt att dokumentera bedömningen av vad som är barnets bästa i varje enskilt fall.

    Kommunen får med nuvarande regelverk ingen statlig ersättning om barnet placeras på ett av Migrationsverkets anläggningsboenden (se 8 § andra stycket förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.). SKR har hemställt om en förordningsändring för att kommunen ska kunna få ersättning för sina kostnader – omkostnadsersättning och arvode till familjehemmet – även i dessa fall. Se vidare under frågan ”Vilken statlig ersättning betalas ut till kommunen för mottagandet av ensamkommande barn från Ukraina?”.

    Det kan vara värt att notera att en person som har ett familjehemsuppdrag och som samtidigt bor på anläggningsboende kan behöva betala ett skäligt belopp som ersättning till Migrationsverket i och med att personen kan erhålla omkostnadsersättning och arvode för sitt uppdrag, se 15 § lagen om mottagande av asylsökande.

     

  • Vilken statlig ersättning betalas ut till kommunen för mottagandet av ensamkommande barn från Ukraina? (Uppdaterad: 4 juli 2022)

    Kommunen kan ansöka om och få utbetalt i princip samma ersättning för ensamkommande barn från Ukraina som för övriga asylsökande ensamkommande barn, enligt förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

    Kommunen får ingen så kallad dygnsschablon för ensamkommande barn om barnet bor med anhöriga i Migrationsverkets anläggningsboende. Bor barnet med anhöriga däremot i ett boende som kommunen ordnat och som de anhöriga har anvisats till, ska kommunen uppbära dygnsschablonen.

    Statlig ersättning till kommuner, Migrationsverket

    Ersättning för ordnade boenden för personer som har fått uppehållstill­stånd enligt massflyktsdirektivet, Migrationsverket

    SKR har lämnat in en hemställan till regeringen angående vissa ändringar som SKR anser är nödvändiga för att kommunen ska få ersättning för de kostnader som mottagandet ger upphov till.

    Hemställan gällande behov av ersättningar till kommuner och regioner för insatser till massflyktingar från Ukraina

  • Vad händer om det kommer en större grupp barn, exempelvis barnhemsbarn eller skolklasser, med eller utan någon vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe? (Uppdaterad: 22 april 2022)

    När barnen ansöker om uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet hos Migrationsverket kommer denna myndighet att inledningsvis avgöra om barnen är att betrakta som ensamkommande barn, exempelvis genom att bedöma om eventuell dokumentation som personalen eller annan vuxen lämnar in innebär att de kan anses ha trätt i föräldrarnas ställe.

    Om barnen betraktas som ensamkommande kommer Migrationsverket troligtvis att göra en så kallad anknytningsanvisning till den kommun där de vistas eller har någon form av anknytning till genom en medföljande eller medsökande vuxen.

    Om barnen inte är att betrakta som ensamkommande barn kommer Migrationsverket troligtvis ändå göra en orosanmälan till socialtjänsten i den kommun där barnen vistas, då ett stort antal barn per en enskild vuxen som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe utgör skäl för att kunna misstänka att barn far illa.

    Det är uppenbart att sådana situationer, såväl om det är ensamkommande barn som en större grupp med barn som reser in med en vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, kommer att innebära en stor utmaning för den enskilda kommunen. SKR kommer tillsammans med ansvariga myndigheter och kommuner följa frågan noga, och har lyft den utmaning detta kan innebära för landets socialtjänster till regeringen.

    I den händelse det är socialtjänsten som först kommer i kontakt med en sådan konstellation barn och vuxna ska en omedelbar skyddsbedömning göras. Personerna bör hänvisas till Migrationsverket för att ansöka om uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet för att på så sätt registreras av svensk myndighet.

  • Får kommunen placera ett ensamkommande barn i en annan kommun? (Uppdaterad: 18 december 2023)

    En kommun som har anvisats att ta emot ett ensamkommande barn har begränsade möjligheter att placera barnet i en annan kommun, vilket följer av 3 § tredje stycket LMA.

    Anvisningskommunen får placera barnet i en annan kommun om kommunerna har ingått en överenskommelse om placeringen, placeringen sker med stöd av LVU eller med stöd av SoL i fråga om barn med motsvarande vårdbehov eller det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets vårdbehov.

    SKR har samlat information om hur reglerna ska tolkas samt ett underlag för överenskommelse:

    Kommunens ansvar, Placering av barnet i annan kommun

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Mia Hemmestad
    Förbundsjurist

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.