Publicerad 4 april 2022

Frågor och svar om ledighet och ersättningar

Utifrån situationen med Ukrainakriget har SKR här samla aktuella frågor och svar om när ledighet kan beviljas och ersättning utges till medarbetare.

  • En medarbetare vill vara tjänstledig under en period för att stötta insatserna runt kriget i Ukraina. Har medarbetaren då rätt att vara tjänstledig?

    Någon rättighet till sådan tjänstledighet för medarbetaren finns inte, varken i lag eller kollektivavtal. Det är varje arbetsgivare som därför avgör om tjänstledigheten kan beviljas eller inte. Hanteringen är arbetsrättsligt densamma som för en vanlig begäran om tjänstledighet utan lön från medarbetare.

    Om tjänstledighet beviljas är SKR:s rekommendation att dokumentera överenskommelsen, exempelvis att det gäller tjänstledighet utan lön, överenskommen period samt om möjlighet finns att återgå tidigare eller inte. I dialogen med medarbetaren bör även nämnas att tjänstledighet utan lön innebär att medarbetaren stöttar insatserna som privatperson.

  • Har arbetstagaren rätt att vara ledig från arbetet för tjänstgöring inom totalförsvaret?

    När en arbetstagare begär ledigt för att tjänstgöra inom totalförsvaret behöver arbetsgivaren få kännedom om vilken typ av uppdrag arbetstagaren ska fullgöra. Allmänna Bestämmelser (AB) § 30 mom. 1 ger arbetsgivaren rätt att begära att arbetstagaren styrker grunden för ledighetsansökan.

    För uppdrag som är en del av ett tjänstgöringsavtal arbetstagaren har med exempelvis Hemvärnet eller Försvarsmakten, finns en reglerad rätt till ledighet. Hur många dagar det rör sig om för arbetstagaren bör vara angivet i tjänstgöringsavtalet, och syftet med sådan ledighet är att upprätthålla kompetensen i uppdraget.

    För annan tjänstgöring av mer frivillig karaktär, som ligger utanför den enskildes tjänstgöringsavtal med respektive organisation, har arbetsgivaren ingen skyldighet att bevilja ledighet för. Om exempelvis en arbetstagare vill utbilda sig för att kunna skriva avtal med Hemvärnet, så finns inte rätt till ledighet för utbildningen i sig, men däremot för tjänstgöring enligt det avtal som skrivs med Hemvärnet efter genomförd utbildning.

    Även om inte formell ledighetsrätt finns för sådan utbildning eller tjänstgöring som inte omfattas av tjänstgöringsavtal, kan givetvis arbetsgivaren ändå besluta att ge arbetstagare tjänstledighet om verksamheten tillåter det. Det stöttar givetvis i förlängningen att totalförsvaret i Sverige ska fungera och vara väl förberett. SKR uppmanar därför arbetsgivare att vara generösa med sådana ledigheter om verksamheten tillåter det.

    Ledighetsrätt för reservofficerare och deltidsanställd soldat (GSS-T) är mer reglerad. Läs mer i frågan Vilken ledighetsrätt från ordinarie arbete har deltidsanställd soldat och reservofficerare?

  • Vilken ledighetsrätt från ordinarie arbete har deltidsanställd soldat och reservofficerare?

    En deltidsanställd soldat (GSS-T) har rätt till ledighet från sin ordinarie anställning för tidvis tjänstgöring i Försvarsmakten. Det framgår av 28 § lagen om vissa försvarsmaktsanställningar. Ledigheten får omfatta högst 12 månader i en följd. Föregås tjänstgöringen av provanställning får ledigheten omfatta högst 18 månader i följd. En deltidsanställd soldat har också, rätt till ledighet om Försvarsmakten anser att det finns synnerliga skäl. Vidare har deltidsanställd soldat rätt till sex månaders ledighet från sin ordinarie arbetsgivare för att pröva en anställning som soldat.

    Noteras bör att en förutsättning för rätt till ledighet för deltidsanställd soldat är att arbetstagaren vid ledighetens början har varit anställd hos sin ordinarie arbetsgivare de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader de senaste två åren.

    För en deltidsanställd soldats tjänstgöring finns tydliga regler som grund för ledighet. Information om tjänstgöring ska hen få av Försvarsmakten senast tre månader innan och arbetstagaren ska även senast två månader innan tjänstgöringen påbörjas informera sin ordinarie arbetsgivare.

    När tjänstgöring initieras av Försvarsmakten används ett dokument som benämns tjänstgöringsorder. Det är underlaget som arbetsgivaren behöver se för att kunna bedöma rätten till ledighet. Därutöver bör deltidsanställd soldat och reservofficerare ha en tjänstgöringsplan som är undertecknat av båda parter såsom ett avtal. I den planen kan också framgå om tjänstgöring ska ske.

    Vid sammanhållen tjänstgöring upp till 30 dagar ska Försvarsmakten eftersträva en framförhållning om minst tre månader vid utskick av tjänstgöringsorder. Vid sammanhållen tjänstgöring över 30 dagar skall Försvarsmakten eftersträva en framförhållning om minst fem månader.

    En reservofficer omfattas av anställningsskyddet enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret med mera.

    Läs mer i frågan Vilket skydd för anställningen har arbetstagare vid fullgörande av totalförsvarsplikt?

    Vid förändringar av tjänstgöringsplanen för reservofficerare, kan man komma överens om en kortare framförhållning avseende tiden mellan tjänstgöringsorder och påbörjad tjänstgöring. Man får här förutsätta att reservofficeren tar ansvar för att utan dröjsmål informera sin ordinarie arbetsgivare om förändringar som kan påverka arbetet.

    Ovanstående gäller inte om regeringen tagit beslut om beredskapstjänst för värnpliktiga eller beslut om allmän tjänsteplikt under höjd beredskap.

  • Vilket skydd för anställningen har arbetstagaren vid fullgörande av totalförsvarsplikt?

    Enligt lagen om totalförsvarsplikt (9 kap 1 §) får ingen arbetstagare sägas upp, avskedas eller bli skadeståndsskyldig på grund av att hen fullgör sina skyldigheter som anges i lagen.

    Reglerna i lagen om totalförsvarsplikt kopplar även till lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret. Skyddet för arbetstagaren omfattar därför även tjänstgöring som någon fullgör:

    • åt det allmänna på grund av skyldighet i annan lag än lagen om totalförsvarsplikt, (exempelvis inom kommunens räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor),
    • som reservofficer,
    • vid en krigsorganisation inom totalförsvaret på grund av frivilligt åtagande,
    • i Försvarsmakten för att tillgodose särskilda behov av personal för beredskapsändamål,
    • i Försvarsmakten i en internationell militär insats,
    • i Försvarsmakten under militär utbildning som rekryt.

    Man kan därför säga att skyddet för arbetstagaren när man utför uppdrag som faller under reglerna här ovan är omvänt. Det finns ingen reglerad rättighet för arbetstagaren att vara frånvarande, men arbetsgivaren får inte vidta repressalier när denne återgår i arbete, varken gällande själva anställningen eller exempelvis i form av lägre löneutveckling.

  • Kan arbetstagare som tjänstgör inom totalförsvaret ha rätt till ersättning från arbetsgivaren?

    Ja, om man under ledigheten får dagpenning från Försäkringskassan och har lönebortfall över en viss nivå.

    Arbetstagare som tjänstgör inom totalförsvaret kan ha rätt till utfyllnad på lönen enligt Allmänna Bestämmelser § 30 mom. 2. Det förutsätter ett lönebortfall över viss nivå samt att dagpenning utges från Försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Syftet med ersättningen från arbetsgivaren är att alla arbetstagare ska behålla samma andel av sin lön vid tjänstgöring inom totalförsvaret och är ett komplement till dagpenningen.

    Dagpenning utbetalas av Försäkringskassan till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilliga, dvs medlemmar i frivilligorganisationer inom totalförsvaret. Förmånen skiljer sig mellan de olika tjänstgöringsformerna.

    Underlag till Försäkringskassan för utbetalning lämnas av Plikt – och prövningsverket (enligt förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga) eller Försvarsmakten.

    Eftersom dagpenning är en förutsättning för att ersättning ska utbetalas av arbetsgivaren, ska arbetstagaren på begäran visa underlag på detta. Det kan givetvis även säkerställas i förväg, exempelvis vid arbetstagarens ledighetsansökan.

    Vägledning om tjänstgöring i totalförsvaret, Försäkringskassan

Kontakta oss

Kontakta SKR

Välkommen att skicka din fråga till SKR inom arbetsrätt och kollektivavtal

Har du en fråga om arbetsrätt och kollektivavtal med anledning av det pågående virusutbrottet? Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Frågor och svar om arbetsgivares ansvar vid epidemi- eller pandemiutbrott

  • SKR:s rådgivning riktar sig till personal- och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om frågan ställs på uppdrag av någon av dessa anger du det i formuläret.
  • Vi kontaktar dig normalt per telefon samma dag som frågan skickas in, om vi inte bedömer att frågan kan besvaras per e-post. Kan vi inte ringa samma dag, kommer vi att skicka ett e-postmeddelande för att bestämma tid för telefonkontakt. Vi gör minst tre kontaktförsök, men om kontakt ändå inte kan upprättas avslutas ärendet. Du är då välkommen att skicka in ärendet på nytt
  • Vid akuta frågor, vänligen ring SKR:s kontaktcenter på 08-452 70 00.

Ange gärna lagrum eller avtal som ärendet gäller. Beskriv var i processen ni befinner er och vilka eventuella åtgärder som redan vidtagits. Tänk på att inte ange personuppgifter.





Frågan ställs på uppdrag av personal- eller förhandlingschef
Frågan ställs på uppdrag av personal- eller förhandlingschef