Publicerad 6 maj 2022

Styren i kommuner och regioner håller

Med cirka fyra månader kvar till valet visar SKR:s sammanställning att de flesta styren som formerades i landets kommuner efter valet 2018 håller. På regionsidan håller samtliga styren ihop.

I de allmänna valen har de röstberättigade möjlighet att rösta på partier i tre olika val, valen till kommun- och regionfullmäktige samt riksdagen. Förutom riksdagen är det med andra ord ytterligare 310 val på valdagen den andra söndagen i september vart fjärde år. När väljarna har sagt sitt i valen är det upp till partierna att bilda styren utifrån valresultatet.

Det finns många olika variationer av partikonstellationer i kommunernas styren. Vid valet 2018 skedde rekordmånga maktskiften då 127 kommuner och 13 regioner fick ett nytt styre. De borgerliga styrena ökade från 90 till 133 i kommunerna, medan vänsterstyren mer än halverades från 99 kommuner 2014 till 38 kommuner 2018. Liksom i föregående val fortsatte de blocköverskridande styrena att öka, från 100 kommuner 2014 till 114 kommuner 2018.

Inom regionerna resulterade valet 2018 i 13 maktskiften vilket innebär att tolv regioner fick borgerligt styre, ett vänsterstyre styre och åtta regioner har blocköverskridande styre. I fem regioner trädde regionala sjukvårdspartier in i styret där Sjukvårdspartiet innehar ordförandeposten i regionstyrelsen i Region Norrbotten.

Minoritetsstyren ökar

Även trenden med ökat antal minoritetsstyren ökade vid valet 2018. Bland kommunerna var det 116 kommuner där styret inte hade majoritet i kommunfullmäktige och på regionssidan bildades 10 minoritetsstyren.

Antalet tomma stolar ser ut att bli något färre denna mandatperiod jämfört med föregående mandatperiod då det var 88 tomma stolar strax innan valet. I början av maj 2022 var det 64 tomma stolar i 37 kommuner. De flesta av dessa tillhörde Sverigedemokraterna som hade 60 tomma stolar i 36 kommuner medan Vänsterpartiet hade två tomma stolar i en kommun och Liberalerna och Miljöpartiet varsin tom stol.

Detta delvis nya politiska landskap med fler blocköverskridande styren och minoritetsstyren har sina utmaningar och kan så klart vara påfrestande för styret. Tillsammans med medial rapportering om ledamöter som lämnar sitt parti, men sitter kvar i fullmäktige som så kallade politiska vildar skulle kunna leda till fler spruckna styren. Men att styrena skulle hålla sämre under dessa förutsättningar finns det inte stöd för enligt SKR:s sammanställning.

Under nuvarande mandatperiod har det skett ungefär 20 större förändringar i kommunernas styren, vilket är några fler än föregående mandatperiod men färre än mandatperioden 2010-2014. Detta innebär att det sker samma förändringar i styrena nu som tidigare, trots ett annat politiskt landskap. På regionsidan håller samtliga styren ihop.

Styren i kommuner våren 2022

  • 128 borgerliga styren
  • 38 vänsterstyren
  • 116 blocköverskridande styren
  • 8 övriga styren
  • 119 minoritetsstyren

SKR:s nuvarande definition i sammanställningen är enligt följande:

– Med borgerligt styre avses ett styre där ett eller flera borgerliga partier ingår.

– Med vänsterstyre avser vi ett styre där S och/eller V ingår.Lokala partier och miljöpartiet kan ingå i alla typer av styren.

– Med övrigt styre avses ett styre med enbart SD eller SD och ett eller flera andra partier samt styre med enbart ett eller flera icke riksdagspartier.

– I ett blocköverskridande styre ingår ett eller flera borgerliga partier samt S och/eller V.

Karta

Kartan visar aktuellt läge för de politiska styrena i kommunerna utifrån SKR:s sammanställning:

  • Blå färg är borgerligt styre.
  • Röd färg är vänster styre.
  • Gul färg är blocköverskridande styre.
  • Grå färg är övriga styren.

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR